Vart vill jag på utbyte?

Nu tänker jag berätta om mina önskningar om värdlandet och tankar kring länderna. Redan i november skulle länderna vara upplistade och jag hade ingen klarhet vart jag ville. Listan på fyra länder varade ständigt i mitt huvud, både hemma och i skolan, och den ändrades varenda gång jag tänkte på saken. Länderna kom och gick och byttes konstant. Beslutsångesten var den värsta! Slutligen blev jag tvungen att göra en lista på alla länder och skriva ner de positiva och negativa sakerna om varenda land. Det hjälpte faktiskt!

Varmt, annorlunda och ett nytt språk, blev mina egna uppsatta kriterier. Jag har alltid drömt om att lära mig ett nytt främmande språk. När jag på 8:an började läsa spanska, blev jag genast förälskad i språket. Spanska är dessutom väldigt lätt att lära sig. För mitt kommande år tänker jag utmana mig själv och därför blev mitt slutliga val av länder:

1. Spanien
2. Mexiko
3. Peru
4. Colombia



Jag visste ganska länge att SPANIEN skulle sättas som första i ordningen främst på grund av språket. Här i skolan lär vi oss den spanskan man talar i Spanien och den vill jag också lära mig. Accenten är så vacker! I mitt liv har jag varit endast en gång i Spanien och allting var så underbart! En annan sak som lockar mig är befolkningens passion för fotboll. Det är ju som menat för mig! Sedan finns det ju en massa andra praktiska saker, som gör utbytesprocessen lättare. Spanien hör till EU vilket gör det enklare med t.ex att ha euro som valuta och säkrare omständigheter.  Spanien är inte långt ifrån Finland, vilket betyder att jag efter utbytet kan enkelt besöka landet. På så sättet skulle jag få en riktig kontakt med landet😃



Det finns dock en "risk" med att åka till Spanien. I östkusten är det katalanska språket som domineras och då hamnar spanskan i skuggan. Men om jag kommer att spendera mitt år på ett sådant område så tar jag det som en utmaning. Enligt andras erfarenheter lär man sig nog spanskan samtidigt.☹️

MEXIKO blev ett naturligt val att sätta på andra plats. Här hittar jag inte på något annat att poängtera än språket, vackra landskapen och maten förstås. I höst blev jag bekant med Paola, en utbyteselev från Mexiko, som berättade mycket gott om sitt hemland. Det sägs att mexikaner är sociala, glada och öppna. Det varma vädret är ett stort plus!😃 

På min lista lade jag upp en del sämre saker om att åka till Mexiko. Spanskan avviker sig aningen från den som talas i Spanien. Jag antar att det är såsom finlandssvenskan avviker sig från rikssvenskan och lite mera... Mexiko är ökänt för att vara osäkert och man har inte den frihet som finns i Finland. Eftersom landet är på andra sidan Atlanten blir det svårare att besöka landet efteråt.☹️

PERU är ett stort land där det talas spanska. Ett stort plus! Dessutom lockade den sydamerikanska kulturen och den rika historien om inkariket mig enormt. Sevärdheten Machu Picchu har så länge jag minns hört till mitt "livs bucket list". 😃

Vad kom jag på för negativt med Peru? Bergområdet. Klimatet i Peru är aningen svalare, eftersom stora delar av landet är täckt med berg. Enligt mig har det varit tillräckligt kallt här i Finland!☹️








Sist men inte minst har vi COLOMBIA. I detta fallet tänkte jag inte så mycket än att jag måste ha ett fjärde alternativ av värdland. Så det blev det spanskspråkiga landet Colombia. Vad jag vet så hör fotboll och musik till deras kultur. När jag googlade landet så kom det bilder på en massa färggranna hus. Miljön är annorlunda än den finländska, vilket kan vara intressant och värt att uppleva☹️.

När jag berättat för mina vänner att jag kanske ska till Colombia har reaktionen varit full av förvåning. Saker man associerar till Colombia är främst kriminalitet, bråk, alkohol och droger. Jag är helt medveten om dessa saker men vänder dem till en upplevelse att få se en annan sorts kultur. På detta sättet lär man sig hur världen ser ut ur olika perspektiv. Förstås måste jag anpassa mig till att det är otroligt osäkert och otryggt☹️.

Andra möjliga länder:

Ecuador skulle jag ha valt istället för Peru eller Colombia men de större länderna lockade mig mera. Finland är ett ganska litet land och för nästa läsår vill jag verkligen uppleva något nytt och få annorlunda livserfarenheter.

Argentina är ett stort spanskspråkigt land och det är ju Messis hemland! Men varför valde jag inte Argentina? Det var lätt att utesluta Argentina. Lyssna på den spanskan de talar jämfört med de andra spanskspråkiga länderna. Sannolikheten att någon från Argentina skulle läsa mitt inlägg är lite så jag bara måste få säga: deras italienska accent och konstiga grammatik vill jag verkligen inte få! Tro mig eller inte, allt det här har jag läst mig in på lite för mycket XD. För att inte sluta negativt vill jag säga att Argentina är det andra bästa fotbollslandet efter Spanien😉.

I Frankrike skulle jag ha förbättrat min usla franska jag läst snart i ett år. Jag skulle jag ha satt Frankrike på listan om inte jag varit för gammal. Rotary har nämligen åldersgräns för alla länder. För mig blev detta en fördel. Jag kunde utesluta ett land och beslutsångesten minskade. Frankrike var länge på andra plats tills jag insåg åldersgränsen (vilket skedde typ dagen innan slutliga valet skulle göras😄). 

USA
Ganska så klart visste jag att jag inte ville till ett engelskspråkigt land. Jag måste ändå erkänna att jag för ett år sen inte kunde tänka mig åka någon annanstans än USA. Att hålla på med idrott på skoltid och efter skolan är till mig som en dröm! Jag skulle också vilja förbättra min engelska och uppleva den amerikanska "high school"- stämningen. Min engelska är inte perfekt men den är tillräckligt bra för att kunna tala i bl.a vardagliga diskussioner. Dessutom kommer engelskan att användas allt mera i framtiden.  Med USA var risken också den att hamna långt uppe i det kalla norra eller mitt i ingenstans... Egentligen var det nog så att de spanskspråkiga länderna tilltalade mig mest!

Slutord...

Med Rotary finns det en risk att man inte kommer till någon av de fyra länderna man önskat. Men det sker ytterst sällan. På intervjuerna fick jag höra att det är relativt lätt att få en plats till spanskspråkiga länder jämfört med den hårda konkurrensen om de engelskspråkiga länderna. Därför har jag vågat namnge min blogg "hasta luego Finlandia" som är spanska och betyder "vi ses Finland". Jag får väl lov att byta bloggnamn om mina nutida förväntningar inte uppfylls😬😂 .

I november skrev jag ner mina fyra möjliga värdländer och ungefär i februari borde jag få ett besked om det slutliga landet. Senare i vår ska staden i värdlandet vara på det klara. Nu kan jag inte göra något annat än att vänta i spänning på ett e-mail.

I det här inlägget listade jag upp ganska konkreta saker om varenda land, både positiva och negativa. Men i själva verkat så har det ingen betydelse. Var än jag spenderar mitt kommande år så tror jag att det blir det bästa året i mitt liv!

Nästa inlägget kommer den dagen jag vet vilket land som valts åt mig. Hasta luego!